Karin Chaikiat Sjödin
Yoga World
Mindfulness

En varelse av här och nu

Ibland är hemmajobb likställt med SM i prokrastinering. Inte alla dagar. Men vissa. Idag är en sån dag. Huset är tomt på sportlovande barn, hundarna är promenerade, samtalen ringda, tvätten klar och blommorna vattnade. Inget mer som kan göras istället-för det som behöver göras. Det är NU jag behöver koka ner alla puttrande idéer och formulera nåt slags manus till fredagens “Prova-på-mindfulness”-tillfälle www.yogahusetstrangnas.se.

Och vad händer? Jag blir idé -och ordlös. Och jag kommer på mig själv med att sitta här. Och titta på min lilla hund.

Som helt utan agenda bara sitter. Hon lägger märke till det hon lägger märke till, utan att reagera nämnvärt. Hon sitter bekvämt och avspänt. Ser grannens katt smyga omkring i buskarna, spetsar öronen och skärper till blicken, suckar och rättar till sittställningen. Hon följer en bil med blicken, tittar på förbipasserande människor. Blinkar lite förstrött. Byter blickfokus och fortsätter sitt sittande.

Det som skulle få henne att reagera och komma ur sitt sittande skulle vara om det ringde på dörren eller om barnen och mannen kom hem. Av ett “plingplong” eller “hallå!” skulle hon gå från lugn och ro till aktiv handling på en millisekund.

Men just nu tänker hon inte på det. Nu sitter hon här och tittar. Jag tror inte hon ältar att morgonprommisen blev lite kort. Jag tror inte att hon oroar sig över om hon kommer att få plats i sängen i natt. Jag tror inte att hon funderar på om den där lilla spetsen vi mötte i morse tyckte att hon var otrevlig. Eller trevlig. Däremot, är änderna som letar ekollon i trädgården intressanta. Just nu riktas de mörka pepparkornsögonen ditåt.

Den där förmågan. Att sitta, iaktta och vara med det som är. Bilar, grannens katt, änder. Min lilla röda meditationsmästarinna. Jag sätter mig tillrätta. Sluter ögonen och låter det här andetaget spela roll. Ett till. Och ett till. Slås av hur pålitligt mitt andetag är och hur vänligt det tar emot min uppmärksamhet. Det finns alltid där som en reträtt. Och möjlighet till närvaro. Axlarna mjuknar på en utandning. Händerna släpper. Fotsulorna hittar golvet. Och självklart kommer både ett “plingplong” och ett “hallå” och närvaro, lugn och ro byts ut till huset fullt av barn och rasslande tassar.

Men det gör inget. För fredagens “Prova på mindfulness”-tillfälle kommer att vara inspirerat av en liten röd varelse av här och nu. Och det blir alla tiders.

Peace out,

Karin

6 kommentarer

  1. Galet kloka ord😍 Tror vi ska göra lite mer som lilla, kloka hunden: stilla, andas, bara iaktta omgivning utan att fundera så mycket….. Bara låta tanken vila 🙏

Lämna ett svar till Karin Chaikiat Sjödin Avbryt svar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.